Tankar som sprids till djupa funderingar.
Varför sitter man och tänker så djupt, om saker som så.
Exakt sånna saker som man inte kan förstå, man vet inte hur man ska göra eller bära sig åt.
Just de man tänker på skulle kunna bli en låt, dock en dyster en, och kanske allt för många förlåt.
Men vem ska man söka sig till för att kunna förstår?. Hur man kan göra för att inte känna sig låst,
till alla funderingar om tankar som man själv tycker är svårt.
Vem ska man söka sig till för att inte brista ut i gråt?
Om en ängel nu finns där ute i de blå så varför inte landa här och sätta det i lås.
Så man slipper funderingarna som gör så att dörren går i lås.
Kommentarer
Postat av: peanut
du är så jävla duktig :)
Postat av: bella
Bra på det här du :)
Postat av: Å
Du har talang för det här. (Y) :)
Trackback
